Lymfsystemet

Lymfsystemet är kroppens sophanteringssystem och transporterar bort överskottsvätska och slaggprodukter och är en stor del av kroppens immunförsvar.

Så stor del som ca 75% av vårt immunsystem utgörs av lymfvävnaden i mage och tarm och våra lymfatiska organ, benmärg och brässen som tillverkar och lagrar B och T-lymfocyter.

Det ytliga lymfsystemet, med små och tunna lymfkapillärer, ligger precis under huden och förgrenar sig vidare ner i det djupare skiktet där större lymfkärl löper bland våra inre vävnader och organ.

I lymfkärlen flyter vätska,så kallad "lymfa", som lymfkapillärer samlar in från kroppen. Det är en vätska som från början bildas via överskottsvätska från blodet, och denna så kallade extracellulära vätska omger all vår vävnad i hela vår kropp.

Varje dygn bildas mellan 2-4 liter lymfvätska och samma mängd behöver föras bort av lymfsystemet för att undvika vätskeansamling i kroppen. Om lymfsystemet av olika anledningar inte fungerar som det ska stannar överskottsvätska kvar i vävnaden och svullnader/ödem kan bildas.

I lymfvätskan fångas det upp slagg, dvs "skräp" samt bakterier, virus, toxiner, döda och skadliga celler. I lymfvätskan färdas även proteiner och hormoner. Lymfkärlen absorberar också fetter och fettlösliga vitaminer från vårt matsmältningssystem.
Via lymfkärlen transporteras dessutom lymfocyter, d.v.s. vita blodkroppar/immunceller, till den plats i kroppen där det finns bakterier, virus, infektion, skada eller inflammation.

Lymfkärlen består av väggar som kan öppnas för att suga in vätska och avfall och kärlen har små muskelsegment så kallade lymfhjärtan (angion), som kramar vätskan framåt,. I de större lymfkärlen finns klaffar som gör att flödet endast kan gå i en riktning, dvs framåt.

Det slutliga målet i lymfsystemet är att återcirkulera en renad lymfvätska till blodflödet. Det sker via två stora vener i nyckelbensgroparna, där lymfsystemet sedan tömmer sig in i blodcirkulationen.

På den vänstra sidan tömmer sig hela 75% av kroppens lymfvätska, medan det på den högra sidan bara tömmer sig 25% .

Längst med lymfkärlen i kroppen så sitter det små lymfnoder Det finns mellan 500-1000 lymfnoder i kroppen. Kvinnor har fler lymfnoder än män, speciellt runt bröst, ljumskar och könsorgan.

Lymfnoderna har en viktig roll. De är små analys- och reningscentraler . Finns slagg, bakterier, virus eller andra skadliga mikroorganismer med i lymfvätskan så går larmet igång och immunförsvaret aktiveras. Noderna innehåller mängder med lymfocyter och antikroppar som renar lymfvätskan och oskadliggör farliga ämnen.

Utav kroppens alla lymfnoder sitter ca 200 runt halsen och övre delen av bröstkorgen.

Tyvärr täpper vi ofta till flödet i halsens lymfnoder genom att:
• spänna axlar/nacke/hals när vi är stressade
• sitta ofta och länge framför skärm där vi lätt hamnar i gamnacke-position med framåtroterade axlar
• röra oss för lite generellt (lymfsystemet behöver rörelse för att flöda).

De största lymfstationerna är placerade:
• vid hals/nyckelben/nacke
• vid armhålor och armveck
• djupt i magen runt diafragman
• i ljumskar
• vid knäveck

Fungerar inte lymfsystemet som det ska, och flödet är nedsatt på grund av olika orsaker, så får lymfsystemet svårt att ta hand om all överskottsvätska som produceras dagligen. Det kan då uppstå vätskeansamling och svullnad, så kallat ödem.

Ett trögt lymfsystem kan leda till:

Ökad volym/svullnad/viktuppgång

Irritation i vävnader-inflammation-ömhet/värk

Trötthet/tyngdkänsla i kroppen

Svullnar vid hård träning

Magproblem/förstoppning

Till skillnad från blodet har lymfsystemet ingen egen pump som pumpar runt lymfvätskan per automatik. I stället är lymfsystemet beroende av stimulans på annat sätt

Det är skelettmuskelaturen och framförallt diafragman som hjälper lymfsystemet. När vi djupandas rör sig diafragman upp och ned och skapar ett vakuum i buken som stimulerar de stora, djupa lymfkärlen i bröskorgen

Lymfflödet kan stimuleras via:
• muskelrörelser, ex via diafragman och våra stora skelettmuskler
• yttre tryck, ex via massage/beröring
• kompression, ex via kompressionskläder
• vatten s.k. hydrostatiskt tryck
• vibrationer, ex via vibrationsplatta
• vakuum/sug, ex via koppor., Lympha Touch

Det finns alltså olika sätt att stimulera lymfflödet på och det är anledningen till att egenvårdsmassage, andningsövning och rörelse är ovärderliga verktyg i att upprätthålla en god lymfhälsa.

En del stimulans sker mer ytligt och en del sker djupare. Lättare massage och strykningar, ex via egenvård stimulerar det ytligare systemet väldigt effektivt och andningsövningar stimulerar de djupare kärlen.

Vätska, slagg och fett riskerar även att stanna kvar i fascian, bindväven, som omsluter alla vävnader och organ i kroppen. Då kan förtätad vävnad, sk fibroser samt stelhet, inflammation och smärta/ömhet uppstå. Vi kan få celluliter och en envis övervikt.

När lymfsystemet är trögt och överbelastat kan vi känna oss slöa, tunga och trötta. Vi kan vara förstoppade, ha huvudvärk och uppleva svullnad, ömhet och smärta i kroppen.

Sjukdomar och tillstånd kopplade till lymfsystemet:

• Lymfödem: kronisk svullnad i ett område p.g.a nedsatt lymfflöde. Kan vara både primärt (medfött tillstånd) eller sekundärt (uppstår vanligtvis efter operationer där lymfnoder skadats).

• Lipödem: kronisk störning i fettvävnaden där de ytliga mindre lymfkärlen närmast huden påverkas och kroppens fettceller ökar i storlek.

• Dercums sjukdom: förekomst av smärtsamma fettknölar i kroppens fettväv vid det ytliga lymfsystemet.

Mag/tarmkanalen och lymfsystemet

Lymfsystemet samarbetar tätt ihop med tarmen. Tarmhälsan påverkar lymfsystemet och lymfsystemet påverkar tarmhälsan. I tarmarnas väggar och i vävnader runt tarmen finns en stor mängd lymfatisk vävnad som deltar i kroppens immunförsvar, kallad GALT, inkluderar blindtarmen och Peyers plack.
Att tarmarna har mest lymfatisk vävnad av alla delar i kroppen, beror på att mag-och tarmkanalen är det område som är mest utsatt för mikroorganismer. Hela 70 % av kroppens immunförsvar är placerat i detta område och utgör kroppens första försvar mot t ex matrelaterad sjukdom. Högst avgörande för vår hela vår kropps motståndskraft.

En dålig tarmhälsa kommer därför att påverka lymfsystemet och omvänt så kan ett trögt lymfsystem ge magproblem. Om det kommer in skadliga ämnen i tarmarna fyller lymfsystemet på med vätska i tarmarna för att rensa ut det skadliga i form av lös avföring. Om lymfsystemet är trögt, exempelvis på grund av att diafragman inte rör sig optimalt via andningen, så kan tarmrörelserna minska. Då kan vi istället uppleva förstoppning. Lymfsystemet och tarmen samarbetar alltså tätt ihop.

Hjärnans eget lymfsystem
Det glymfatiska systemet, som likt en tvättmaskin, sköljer undan och städar rent hjärnan när vi sover i djupsömn. Ett system av hydrauliska rör, som suger upp ryggmärgsvätska/cerebrospinalvätska som sen pumpas runt, genom hjärnvävnaden för att tvätta bort skadligt avfall. Det kallas för det glymfatiska systemet, eftersom det är uppbyggt av gliaceller och liknar lymfsystemet i övriga kroppen.

Den stora skillnaden är att de två systemen faktiskt är separata och att glymfsystemet bara slås på när vi sover i djupsömn. Forskning visar att den långsamma aktiviteten i hjärnan i samband med djupsömn är nödvändig för funktionen hos det glymfatiska systemet.

Exakt hur mycket vätska som rinner genom en mänsklig hjärna varje natt har ingen ännu kunnat mäta, men gissningen är upp till flera liter. Vätskan o dess avfall flödar sen ner i nacken för att till slut tas upp av vårt vanliga lymfsystem.

På dagen byggs avfall upp och på natten städas det undan i hjärnan. Det är kanske därför man känner sig klar i huvudet efter en god natts sömn. En teori till att vi rent biologiskt fortfarande måste sova är just att hjärnan inte klarar den här renhållningen i vaket tillstånd.

Sömnen är alltså helt avgörande för vår hjärnas rening och hälsa. Men även för vårt vanliga lymfdränage – som även det fungerar som bäst när vi är i sömn eller djup avslappning (vårt parasympatiska nervsystem). Därför är det av största vikt att prioritera sin sömn om man vill optimera sitt dränage, både i kropp och knopp!